Avvisandekänslig dysfori (RSD)
vid ADHD och autism
Rejection Sensitive Dysphoria (RSD) beskriver ett mönster där kritik, misstag eller upplevt avvisande gör oerhört ont – ibland på en nivå som andra i omgivningen har svårt att förstå. Många med ADHD känner igen detta långt innan de hör ordet RSD. Reaktionen kan vara att man drar sig undan och blir hårt självkritisk – eller att känslan slår över i plötslig ilska eller gråt.
För många tonåringar och vuxna med ADHD känns RSD igen i vardagen; för vissa är det den mest funktionsnedsättande delen av diagnosen.
Typiska drag som många känner igen
-
Uppfattas av andra som “för känslig”.
-
Tolkar feedback som avslag och kan reagera med ilska.
-
Låg självkänsla och stark självkritik.
-
Gör allt för att undvika att göra andra besvikna.
-
Rädsla för misstag; överanalyserar efteråt “vad jag gjorde fel”.
-
Skamkänslor vid feedback – även när den är saklig och välmenande.
-
Drar sig undan relationer för att slippa risken att bli dömd.
-
Oro över att bli bedömd även i helt vardagliga situationer.
RSD-reaktionen är ofta osynlig för andra. Skam över att “inte kunna kontrollera känslorna” gör att många inte berättar.
Varför händer det?
Det handlar inte om “svaghet”. Personer med ADHD/autism har ofta ett nervsystem där känsloreglering och hot-/avvisandesignaler reagerar snabbare och starkare. Stress, trötthet och tidigare negativa erfarenheter kan förstärka mönstret.
Vad finns det för hjälp?
Hos många räcker inte samtalsstöd i sig. För en del behövs läkemedel som dämpar den överaktiva känsloreaktionen – särskilt: guanfacin och klonidin. En del får effekt av det ena, andra av det andra. När behandlingen fungerar beskriver många att de känner sig ”lugna”, som att ha ett känslomässigt skydd mot plötsliga skam- och avvisandekänslor.
Behandling ska alltid planeras och följas upp individuellt av läkare. Dosering, upptrappning och kombinationer behöver anpassas efter ålder, symtom och biverkningar.
När behöver man söka hjälp?
-
Om RSD-reaktioner gör att du undviker skola/arbete eller relationer.
-
Om skam/ilska leder till återkommande konflikter eller nedstämdhet.
-
Om du har provat strategier utan bestående hjälp.
På Spektrum Psykiatri erbjuder vi medicinsk bedömning och behandling för barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD/autism – inklusive utvärdering av RSD-problematik
Vanliga frågor
Är RSD en egen diagnos?
Nej, det är en benämning på ett allmänt erkänt drag som många med ADHD/autism känner igen.
Försvinner RSD helt?
Målet är inte “noll reaktion”, utan att sänka intensiteten så att vardagen fungerar.
Behöver man alltid läkemedel?
Inte alltid – men för dem med kraftiga, snabba reaktioner är medicin ofta avgörande.