Hyperfokus
Ett dolt kännetecken vid ADHD
ADHD – ett intressebaserat nervsystem
ADHD handlar inte om brist på uppmärksamhet, utan om hur hjärnan reglerar när den ska fokusera – och när den inte gör det. Det handlar om en ojämn reglering av uppmärksamhet, där fokus aktiveras under vissa förutsättningar men är svårt att styra viljemässigt.
Ett av de mest typiska dragen vid ADHD är hyperfokus.
Vad är hyperfokus?
Personer med ADHD beskriver ofta att de ”hamnar i flow” eller ”kommer in i zonen” och upplever att de klarar vad som helst. Under den tiden försvinner känslan för tid, omgivning och ibland även hunger.
Tillståndet kan ge en stark känsla av närvaro, kreativitet och energi – men är svårt att kontrollera. Många med ADHD kämpar både med att aktivera och avsluta detta fokus på kommando.
ADHD-hjärnan drivs av intresse – inte av ”det här borde du göra”
Vikt, prioritet, chefens önskemål eller lärarens instruktioner aktiverar inte nödvändigtvis fokus. Det som aktiverar är inre motivation.
Hyperfokus triggas ofta av:
intresse
nyfikenhet
tävling
belöning
sista-minuten-deadlines
Går det att diagnostisera ADHD genom att fråga om någon kan koncentrera sig?
Det är tveksamt. Frågan är ofta missvisande och kan leda till feltolkningar. Om någon svarar att de kan koncentrera sig när något är intressant tolkas det ibland som lathet, trots eller bristande disciplin – trots att det i själva verket är typiskt för ett intressebaserat nervsystem.
Om man i stället frågar om personen ibland fastnar i något så att tiden försvinner, får man ofta svaret att det händer när något är roligt, nytt, spännande eller bråttom. Då kan många med ADHD arbeta intensivt och länge. Samtidigt kan det vara mycket svårt att få saker gjorda enbart för att de är viktiga, för att få beröm eller för att undvika problem
När man förstår det intressebaserade nervsystemet
Barn och unga med ADHD saknar inte vilja. Det som kan se ut som bristande motivation är ofta en fråga om hur hjärnan reglerar energi och fokus. Fokus aktiveras av inre engagemang – inte automatiskt av yttre krav. I skolan kan det innebära att uppgifter som är nya, engagerande eller brådskande fungerar bättre än sådant som är rutinmässigt och långsiktigt.
Om man förstår att ADHD är ett intressebaserat nervsystem förändras perspektivet. Det öppnar vägen för rätt anpassningar, ett mer hjälpsamt bemötande och rimliga förväntningar.