Tecken på autism hos barn i skolåldern

Sociala svårigheter, behov av rutiner, specialintressen och sensorisk känslighet

När barn börjar skolan blir kraven ofta större. Barnet förväntas förstå sociala regler, hantera förändringar, följa instruktioner, samarbeta med andra och klara miljöer med mycket ljud och intryck. För barn med autism kan just dessa delar bli särskilt krävande. Det handlar sällan om ovilja. Ofta handlar det i stället om hur barnet tolkar social information, språk, krav och sinnesintryck. Barnet kan vilja vara med, vilja göra rätt och vilja klara skolan – men ändå fastna, bli stressat eller dra sig undan.

Sociala regler som andra “bara fattar”

I skolåldern blir samspelet mellan barn mer avancerat. Mycket sägs inte rakt ut. Barn förväntas förstå skämt, blickar, tonfall, regler i leken och vad som passar i olika situationer. Ett barn med autism kan ha svårt att läsa av sådant snabbt.

Det kan till exempel märkas genom att barnet:

• tar saker bokstavligt

• missförstår skämt eller ironi

• inte märker när någon retas

• säger saker väldigt rakt

• har svårt att förstå varför andra reagerar

Ett barn kan bli ledset när någon säger “Du är ju helt galen!” på skoj, eftersom det uppfattas som allvar. Ett annat barn fortsätter entusiastiskt att prata om sitt intresse, utan att märka att de andra har tappat intresset eller försöker byta ämne. Det betyder inte att barnet inte bryr sig om andra. Ofta handlar det om att de sociala signalerna är svåra att tolka i stunden.

När förändringar blir svåra

Skoldagen innehåller många förändringar: lektioner byts, klassrum ändras, vikarier kommer, grupper delas om och schemat kan ändras med kort varsel. För ett barn med autism kan sådana förändringar skapa stark stress. Barnet kan:

• behöva veta vad som ska hända i förväg

• bli oroligt vid schemaändringar

• ha svårt att byta aktivitet

• fastna i att saker ska göras på ett visst sätt

• reagera starkt när något blir annorlunda än väntat

Barnet kan bli argt, ledset eller låsa sig om idrotten plötsligt byts mot en annan aktivitet. Barnet kan också bli stressat om det inte får sitta på sin vanliga plats i klassrummet. Det kan se ut som trots eller kontrollbehov. Men ofta handlar det om att förutsägbarhet gör skoldagen mer begriplig och hanterbar.

Starka specialintressen

Vid autism kan intresset bli extra intensivt, detaljerat och viktigt. Barnet kan kunna väldigt mycket om till exempel dinosaurier, tåg, kartor, djur, datorspel, rymden, språk, historia eller ett särskilt tv-program. Specialintresset kan:

• ta mycket plats i tankarna

• styra samtal tillbaka till samma ämne

• ge trygghet och glädje

• vara svårt att avbryta

• innehålla mycket detaljkunskap

Barnet kan berätta länge om tunnelbanesystem, historiska slag eller figurer i ett spel – och märker inte alltid om andra inte hänger med. Specialintressen är inte något negativt. De kan vara en stor styrka och en viktig källa till energi. Men de kan också påverka samspelet om barnet har svårt att växla ämne eller förstå när andra vill prata om något annat.

Känslighet för ljud, ljus och andra intryck

Skolan är ofta en krävande miljö för sinnena. Det kan vara många röster, skrapande stolar, stark belysning, trånga korridorer, dofter i matsalen och mycket rörelse runt omkring. Barn med autism kan reagera starkt på sådant som andra knappt märker. Det kan handla om:

• ljud i matsalen

• handtorkar eller brandlarm

• lysrör och starkt ljus

• dofter

• beröring eller trängsel

• kläder på idrotten

• många intryck samtidigt

Barnet kan hålla för öronen i matsalen eller vägra gå dit. Barnet kan också bli mycket irriterat efter idrotten eftersom omklädningsrummet är rörigt, ljudnivån är hög eller kläderna känns obekväma. Sådana reaktioner handlar inte om att barnet är “känsligt” i största allmänhet. Det kan handla om att miljön faktiskt blir för intensiv för nervsystemet.

Raster, lek och grupparbete kan vara svårast

För många barn med autism är det inte alltid lektionerna som är svårast, utan rasterna, grupparbeten och andra fria situationer. Där finns ofta färre tydliga regler. Barnet kan:

• stå bredvid och titta

• vilja vara med men inte veta hur

• föredra vuxenkontakt

• hamna i konflikter på grund av missförstånd

• dra sig undan för att få lugn

Vid grupparbete kan barnet ha svårt att förstå hur samarbetet ska fungera. Det kan till exempel märkas genom att barnet:

• vill göra allt själv

• blir frustrerat när andra gör “fel”

• har svårt att kompromissa

• fastnar i detaljer

• inte förstår vem som bestämmer vad

Det betyder inte att barnet inte vill samarbeta. Det kan handla om att otydliga sociala situationer kräver mycket energi.

När kan det vara bra att gå vidare med en bedömning?

Enstaka drag betyder inte autism. Många barn kan vara blyga, känsliga, envisa, intensiva i sina intressen eller ha svårt med förändringar ibland. Det viktiga är helheten: hur ofta svårigheterna uppstår, i vilka situationer de märks och hur mycket de påverkar vardagen.

Det kan vara bra att gå vidare med en bedömning om:

• svårigheterna påverkar skolan eller vardagen

• barnet ofta hamnar utanför socialt

• missförstånd och konflikter återkommer

• stressnivån är hög

• barnet har svårt med förändringar på ett sätt som påverkar dagen

• barnet själv säger att det inte förstår andra eller känner sig annorlunda

• barnet kraschar hemma efter att ha hållit ihop i skolan

Att förstå barnets svårigheter tidigt kan minska risken för långvarig stress, ångest, nedstämdhet och skolfrånvaro.

Läs om tecken på autism hos förskolebarn →