Tecken på autism hos förskolebarn

Kan man se tecken på autism hos förskolebarn?

Att fundera över om ett litet barn visar tecken på autism väcker ofta många frågor. Ibland finns en tydlig oro. Ibland mer en känsla av att barnet utvecklas lite annorlunda än jämnåriga – utan att det är lätt att sätta ord på varför.

Många beteenden som kan förekomma vid autism finns också hos barn med typisk utveckling. Ett barn kanske undviker ögonkontakt ibland, fastnar i en lek eller reagerar starkt på ljud utan att det betyder att något är fel. Det som brukar väcka frågor är oftast inte ett enskilt tecken – utan mönstret över tid, hur barnet fungerar i olika situationer och hur det påverkar vardagen.

Hur kan autism märkas hos små barn?

Tecken på autism hos förskolebarn visar sig ofta inom flera områden samtidigt:

• socialt samspel

• kommunikation

• lek och beteende

• reaktioner på ljud, beröring och förändringar

Ett enskilt beteende betyder inte autism. Det som bör uppmärksammas:

• om flera tecken finns samtidigt

• om de återkommer över tid

• om de märks i olika miljöer

• om de påverkar barnets vardag eller utveckling

Alla barn med autism är olika. Vissa tecken märks tidigt. Hos andra blir skillnaderna tydligare först när sociala krav ökar.

Socialt samspel – hur barnet söker kontakt och delar upplevelser

Mindre ögonkontakt än förväntat

Små barn söker ofta blickkontakt naturligt med sina föräldrar eller andra vuxna – till exempel för att få respons, dela glädje eller ”stämma av” en situation.

Ett barn med autism kan ibland:

• undvika ögonkontakt eller titta mycket kort

• titta mer på föremålet än på personen

• inte söka blicken för att dela upplevelsen med någon annan

Exempel: Barnet hittar något spännande på golvet, men tittar inte upp mot föräldern för att visa det eller dela reaktionen.

Delar inte spontant upplevelser

Små barn pekar inte bara för att få något – utan också för att dela något. De kan vilja visa:

• ett flygplan på himlen

• en hund utanför fönstret

• en leksak de tycker om

Ett barn med autism kan ibland peka för att få hjälp eller nå något – men mer sällan för att bara dela upplevelsen.

Exempel: Barnet målar länge och verkar nöjt, men försöker inte visa teckningen för någon eller dela glädjen över det som blivit gjort.

Reagerar svagt på sitt namn

Vissa barn med autism reagerar inte alltid när man säger deras namn, trots att hörseln är helt normal. Det kan se ut som att barnet inte hör – eller är helt uppslukat av något annat. Föräldrar beskriver ofta att barnet känns ”väldigt inne i sin egen värld”.

Kommunikation – språk, gester och att visa vad man vill

Få gester eller annorlunda sätt att kommunicera

Innan talet kommit använder små barn kroppen för att visa vad de vill. Till exempel genom att:

• peka

• vinka

• nicka

• sträcka upp armarna för att bli upplyfta

Ett barn med autism kan använda färre gester eller kommunicera på andra sätt.

Exempel: Barnet tar en vuxens hand och lägger den på kylskåpsdörren i stället för att peka eller visa vad det vill ha.

Försenad eller annorlunda talutveckling

Språkutveckling ser olika ut hos olika barn, men ibland väcks frågor när:

• talet kommer senare än väntat

• barnet använder få ord

• ord som funnits tidigare minskar eller försvinner

• språket blir upprepande

Ett tecken på annorlunda utveckling är ekolali, när barnet upprepar ord eller fraser det hört.

Exempel: En vuxen frågar: ”Vill du ha juice?” Barnet svarar: ”Vill du ha juice?”, istället för ja eller nej.

Ovanligt tonfall

Hos vissa barn låter talet annorlunda i rytm eller melodi. Det kan uppfattas som:

• monotont

• sjungande

• väldigt formellt

• ovanligt vuxet för åldern

Lek – hur barnet leker och använder fantasi

Upprepad lek eller starkt fokus på detaljer

Många barn gillar upprepning. Men vid autism kan vissa beteenden bli mycket återkommande eller ta stort fokus. Det kan till exempel vara att barnet:

• radar upp leksaker

• sorterar saker efter färg eller form

• öppnar och stänger samma lucka om och om igen

• snurrar hjul eller tittar länge på detaljer

Exempel: I stället för att köra bilen framåt i lek tittar barnet länge på hjulen medan de snurrar.

Begränsad eller annorlunda låtsaslek

Mellan ungefär två och fyra års ålder börjar många barn leka mer fantasifullt. Till exempel:

• mata dockan

• laga låtsasmat

• leka affär

• låtsas att en kloss är en telefon

Barn med autism kan ibland ha mindre låtsaslek eller använda leksaker på ett annat sätt. Leken kan vara mer upprepande eller följa samma mönster varje gång.

Exempel: Barnet matar dockan på exakt samma sätt om och om igen, men leken utvecklas inte vidare till att dockan till exempel sover, pratar eller följer med på utflykt.

Reaktioner på ljud, beröring och förändringar

Stark känslighet för ljud

Vissa barn med autism reagerar mycket starkt på ljud som andra knappt tänker på. Det kan till exempel vara:

• dammsugare

• handtorkar

• brandlarm

• höga röster

• många ljud samtidigt

Barnet kan hålla för öronen, vilja gå därifrån eller bli väldigt upprört. Det handlar inte nödvändigtvis om rädsla – utan om att ljudet kan upplevas som väldigt starkt eller överväldigande i kroppen.

Exempel: Barnet håller för öronen när dammsugaren startar eller när handtorken på toaletten går igång.

Känslighet för beröring

Vissa barn reagerar starkt på hur saker känns mot kroppen. Det kan handla om:

• sömmar i strumpor

• klädlappar

• hårtvätt

• tandborstning

• kladdiga händer

• vissa material

Sådant som känns litet för andra kan upplevas mycket intensivt.

Exempel: Barnet drar av sig strumporna direkt eller blir väldigt upprört när händerna blir kladdiga av färg eller mat.

Läs mer om sensorisk känslighet vid autism →

Svårt med förändringar

Många små barn gillar rutiner. Men vissa barn reagerar särskilt starkt när något blir annorlunda än väntat. Det kan till exempel märkas vid:

• ändrade rutiner

• ny väg till förskolan

• annan tallrik än vanligt

• övergång mellan aktiviteter

• oväntade avbrott

Exempel: Om ni tar en annan väg till förskolan än vanligt kan barnet bli mycket ledset eller vägrar att gå vidare.

När kan det vara bra att gå vidare med en bedömning?

Det kan finnas anledning att söka vidare bedömning om:

• både familjen och förskolan uppmärksammar liknande svårigheter

• barnet har svårt med social kontakt och samspel

• kommunikationen inte utvecklas som väntat

• utvecklingen stannar av eller förändras tydligt över tid

Läs mer om autism och hur det kan märkas i vardagen →