Sensorisk känslighet vid autism

Vad är sensorisk känslighet?

Autism handlar inte bara om social kommunikation och beteende. För många är det minst lika betydelsefullt hur kroppen och hjärnan tar emot sinnesintryck.

Ljud som andra knappt märker kan kännas skarpa eller smärtsamma. Ett blinkande lysrör kan störa koncentrationen hela dagen. Kläder kan skava så mycket att de blir svåra att stå ut med.

Eller tvärtom – kroppen registrerar vissa intryck svagare än väntat och personen söker mer rörelse, tryck eller stimulans.

Detta kallas sensorisk känslighet, eller annorlunda sensorisk bearbetning, och är mycket vanligt vid autism.

Sensorisk känslighet betyder att hjärnan bearbetar sinnesintryck annorlunda. Det kan gälla:

• ljud

• ljus

• beröring

• smak

• lukt

• temperatur

• balans

• kroppsläge

• rörelse

Det handlar inte om att vara “känslig som person” eller att överreagera. Det handlar om hur nervsystemet registrerar och sorterar information från omgivningen. För vissa blir intrycken för starka. För andra för svaga. Många växlar mellan båda.

Hur kan det märkas i vardagen?

Sensorisk känslighet kan se väldigt olika ut. Exempel:

• störs starkt av dammsugare eller fläktar

• täcker öronen i bullriga miljöer

• undviker vissa kläder på grund av sömmar, lappar eller material

• reagerar starkt på parfym eller matlukt

• blir snabbt trött i affärer, klassrum eller matsalar

• behöver rörelse för att kunna fokusera

• gillar hårt tryck från täcke eller kramar

  
  

För en utomstående kan det ibland se obetydligt ut. För personen själv kan det vara helt avgörande för hur dagen fungerar.

Varför blir man så trött av många intryck?

Många beskriver att hjärnan aldrig riktigt filtrerar bort bakgrundsinformation. Det som andra sorterar bort automatiskt fortsätter att ta plats:

• ventilationsljud

• lampor

• röster från andra rum

• lukt

• rörelser i periferin

• kläder mot huden

När mycket registreras samtidigt krävs mer energi för att sortera, tolka och stå ut.

Det gör att kroppen kan gå upp i stress utan att det alltid märks utåt. Ibland känns det som: ”Allting pågår samtidigt och jag kan inte stänga av det.”

Sensorisk överbelastning

När mängden intryck blir större än vad hjärnan klarar att bearbeta uppstår sensorisk överbelastning. Det kan kännas som:

• att kroppen går på högvarv

• irritation

• stark stress

• panikkänsla

• behov av att fly

• att vilja stänga ute allt

• avskärmning

• utmattning

Hos barn märks det ofta genom affektutbrott. Hos tonåringar eller vuxna oftare genom att dra sig undan, bli tyst, spänd eller väldigt trött. Det handlar ofta inte om ovilja. Det handlar om att nervsystemet nått sin gräns.

När sensorisk belastning leder till utmattning →

Sensorisk känslighet ser olika ut hos olika personer

Det finns inget typiskt sensoriskt mönster vid autism. Två personer med autism kan fungera helt olika. En person kanske undviker ljud. En annan söker rörelse.

En tredje märker knappt kyla men reagerar starkt på beröring.

Det kan också förändras beroende på:

• stressnivå

• sömn

• miljö

• hormonella förändringar

• hur mycket återhämtning man fått

Det som fungerar ena dagen kan vara svårt nästa.

Att förstå sensorisk känslighet kan förändra vardagen

När sensoriska behov förstås rätt blir mycket ofta mer begripligt. Saker som tidigare tolkats som:

• trots

• överkänslighet

• ovilja

• rigiditet

• dålig koncentration

kan i själva verket handla om överbelastning i nervsystemet.

Läs mer om ångest och överbelastning vid autism →