Vad är skillnaden mellan ADHD, ADD och SCT?
En förklaring av olika begrepp

Begreppen ADHD, ADD och Sluggish Cognitive Tempo (SCT) används ibland omväxlande, men de betyder inte samma sak. Det är därför viktigt att reda ut vad som är en diagnos och vad som är en beskrivande term.
ADHD – den nuvarande diagnosen
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning enligt DSM-5 och ICD-11.
Diagnosen delas in i tre former:
Huvudsakligen ouppmärksam form
Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv form
Kombinerad form
Symtomen rör uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå samt exekutiva funktioner.
ADD – en äldre benämning
ADD är en äldre term som tidigare användes för personer med koncentrationssvårigheter utan tydlig hyperaktivitet.
I dag används inte ADD som egen diagnos. I stället talar man om:
ADHD med huvudsakligen ouppmärksam form.
Det innebär att personen främst har:
Svårigheter att hålla fokus
Lätt att tappa tråden
Svårt att organisera och planera
Mental trötthet
Hyperaktiviteten är mindre framträdande eller mer inre.
Sluggish Cognitive Tempo (SCT)
Sluggish Cognitive Tempo, ibland kallat “långsam kognitiv stil”, är inte en officiell diagnos. Det är ett forskningsbegrepp som beskriver ett mönster av symtom som delvis överlappar med ADHD, särskilt den ouppmärksamma formen.
Typiska drag som beskrivs vid SCT:
Långsam bearbetningstakt
Dagdrömmande
Trög uppstart
Mental dimma
Låg energi
SCT diskuteras fortfarande inom forskningen och är inte en självständig diagnos i diagnosmanualerna.
Vad är skillnaden mellan ouppmärksam ADHD och Sluggish Cognitive Tempo (SCT)?
Vid ouppmärksam ADHD är uppmärksamheten ojämn och lätt att tappa. Vid SCT är tempot snarare långsamt och bearbetningen trög.
En person med ouppmärksam ADHD kan hoppa mellan tankar och uppgifter. En person med SCT kan istället fastna i långsam tankeverksamhet eller upplevas som “seg” i kognitivt tempo.
Det finns dock överlapp, och vissa individer uppvisar drag av båda.
Ouppmärksam ADHD handlar främst om reglering av uppmärksamhet och exekutiva funktioner. SCT handlar mer om långsam kognitiv bearbetning och låg mental energi. De kan likna varandra, men är inte samma sak.
Snabba diagnoser – växande köer
För att förstå vad som faktiskt ligger bakom svårigheterna krävs en helhetsbedömning där man ser hur barnet fungerar i olika miljöer och över tid, vad som utlöser problemen och vad som hjälper – samt om det finns samsjuklighet, till exempel autism, ångest eller depression, som påverkar bilden.
I dag används diagnosorden ibland snabbt och utan tillräcklig kartläggning, vilket riskerar att förenkla slutsatser och säger lite om just det enskilda barnet.
Målet bör inte vara en snabb diagnos, utan rätt förståelse och rätt stöd från början.
