När ska man söka hjälp vid RSD?
Behandling vid RSD

När behöver man söka hjälp vid RSD och ADHD?
RSD (rejection sensitive dysphoria) är vanligt hos barn, ungdomar och vuxna med ADHD. Starka känsloreaktioner på kritik eller upplevt avvisande kan bli så intensiva att de påverkar vardagen.
Sök professionell hjälp om:
barnet undviker skola, fritidsaktiviteter eller relationer på grund av rädsla för kritik
konflikter hemma eller i skolan återkommer på grund av skam- eller ilskeutbrott
självkänslan successivt försämras
nedstämdhet eller ångest utvecklas
strategier i hemmet inte ger stabil förbättring
Behandling vid RSD
Psykologiskt stöd
Vid ADHD och RSD är kunskap och struktur centralt. Samtalsstöd kan hjälpa barnet att:
förstå sina reaktioner
identifiera triggers
träna affektreglering
minska svart-vita tolkningar
stärka självkänslan
Föräldrar behöver ofta parallellt stöd i bemötande och gränssättning.
Läkemedel vid RSD
Hos vissa räcker inte samtalsstöd. Då kan läkemedelsbehandling övervägas. Det är två mediciner som anvönds i första hand:
guanfacin
klonidin
Dessa läkemedel kan minska den snabba stress- och affektreaktionen. Effekten skiljer sig mellan individer – vissa svarar bättre på guanfacin, andra på klonidin.
När behandlingen fungerar beskriver många en tydlig skillnad: känslorna blir inte överväldigande. Det upplevs som ett inre lugn eller ett känslomässigt skydd.
Viktigt! Behandlingen ska alltid planeras och följas upp individuellt av läkare. Dosering, upptrappning och eventuell kombination med centralstimulerande behandling behöver anpassas efter ålder, symtom och biverkningar.
RSD är inte ett tecken på svaghet eller omognad. Det är en neurobiologiskt betingad sårbarhet i känsloregleringen. Med rätt stöd – ibland i kombination med läkemedel – går det att minska lidandet och öka funktionsförmågan betydligt. När känsloreaktionerna börjar styra familjens vardag snarare än tvärtom är det en signal om att mer stöd kan behövas.
