Avvisandekänslig dysfori (RSD)

RSD - den känslomässiga smärtan vid ADHD

Rejection Sensitive Dysphoria (RSD) beskriver ett mönster där kritik, misstag eller upplevt avvisande gör oerhört ont – ibland på en nivå som andra i omgivningen har svårt att förstå. Många med ADHD känner igen detta långt innan de hör ordet RSD. Reaktionen kan vara att man drar sig undan och blir hårt självkritisk – eller att känslan slår över i plötslig ilska eller gråt.
För många tonåringar och vuxna med ADHD känns RSD igen i vardagen; för vissa är det den mest funktionsnedsättande delen av diagnosen. RSD-reaktionen är ofta osynlig för andra. Skam över att “inte kunna kontrollera känslorna” gör att många inte berättar.

Typiska drag som många känner igen

Uppfattas av andra som “för känslig”.
Tolkar feedback som avslag och kan reagera med ilska.
Låg självkänsla och stark självkritik.
Gör allt för att undvika att göra andra besvikna.
Rädsla för misstag; överanalyserar efteråt “vad jag gjorde fel”.
Skamkänslor vid feedback – även när den är saklig och välmenande.
Drar sig undan relationer för att slippa risken att bli dömd.
Oro över att bli bedömd även i helt vardagliga situationer.

Varför händer det?

Det handlar inte om “svaghet”. Personer med ADHD har ett nervsystem där känsloreglering och hot-/avvisandesignaler reagerar snabbare och starkare. Stress, trötthet och tidigare negativa erfarenheter kan förstärka mönstret.

Vad finns det för hjälp?

Hos många räcker inte samtalsstöd i sig. För en del behövs läkemedel som dämpar den överaktiva känsloreaktionen – särskilt: guanfacin och klonidin. En del får effekt av det ena, andra av det andra. När behandlingen fungerar beskriver många att de känner sig ”lugna”, som att ha ett känslomässigt skydd mot plötsliga skam- och avvisandekänslor.

Behandling ska alltid planeras och följas upp individuellt av läkare. Dosering, upptrappning och kombinationer behöver anpassas efter ålder, symtom och biverkningar.

När behöver man söka hjälp?

Om RSD-reaktioner gör att du undviker skola/arbete eller relationer.
Om skam/ilska leder till återkommande konflikter eller nedstämdhet.
Om du har provat strategier utan bestående förändring.

På Spektrum Psykiatri erbjuder vi medicinsk bedömning och behandling för barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD/autism – inklusive utvärdering av RSD-problematik

Boka tid

Förbisedda tecken på RSD

En ihållande känsla av att inte räcka till kan visa sig på olika sätt:

En djup känsla av att vara ”mindre värd” eller lätt utbytbar.
En inre övertygelse om att man snart ska bli avslöjad som otillräcklig.
Stor skillnad mellan hur man uppfattas av andra och hur man ser på sig själv.

Perfektionism:

Orealistiskt höga krav på sig själv.
Kraven kan omedvetet riktas även mot omgivningen.
När andra inte lever upp till kraven kan det tillfälligt lindra den egna känslan av otillräcklighet.

Beteenden som motarbetar en själv:

Rädslan för att misslyckas eller bli avvisad kan ibland leda till motsatsen till undvikande.
Att sätta orimligt höga mål eller krav kan bli ett sätt att ”bevisa” den egna otillräckligheten.
Det kan upplevas som ett återkommande mönster som är svårt att bryta.

Svårt att ta emot beröm:

Trots ett starkt behov av bekräftelse kan beröm kännas fel eller tomt.
Framgångar förklaras ofta med tur eller tillfälligheter och beröm avfärdas.
Även när något gått bra kan känslan av att ”inte förtjäna det” ta över.

En ständig beredskap för avvisande:

I nya eller osäkra situationer förväntar man sig ofta avslag.
Neutrala eller otydliga reaktioner tolkas lätt som tecken på ogillande.
Ofta sker detta utan att man själv märker hur mycket man försöker tolka andras tankar.

Snabb skam och stark förlägenhet:

Skam och obehag kan utlösas av till synes små händelser.
En kommentar, en blick eller känslan av att stå utanför kan sätta igång en inre skamspiral.
Vissa försöker dölja detta genom att överförklara eller skämta bort situationen.

Plötslig ilska och snabba humörsvängningar:

Intensiva känsloreaktioner, som stark ilska, panik eller tvära humörskiften.
Utåt kan detta lätt misstolkas som aggressivitet eller ångest men i grunden handlar det om svårigheter att reglera känslor i stunden.

Föräldraperspektiv: hur kan man förstå och bemöta RSD?

När ett barn reagerar starkt på kritik eller tillsägelser är det lätt att tolka det som trots, omognad eller bristande samarbetsvilja. Vid RSD handlar reaktionen i stället om att känslorna blir överväldigande i stunden. Här är några sätt som föräldrar kan hjälpa sitt barn:

Skilj på beteende och känsloreaktion - barnet väljer inte intensiteten i känslan, även om beteendet i sig behöver hanteras.
Minska tolkningen av intention - försök undvika formuleringar som antyder vilja eller avsikt, till exempel ”du vill inte” eller ”du bryr dig inte”.
Vänta med korrigering när affekten är hög - resonemang och förklaringar fungerar sällan i stunden. Reglering behöver komma före reflektion.
Ge förutsägbarhet och tydlighet - tydliga ramar, lugn ton och igenkännbara mönster minskar risken för affektpåslag.
Sök hjälp vid återkommande svårigheter - Om starka reaktioner påverkar vardag, relationer eller barnets självkänsla kan en medicinsk bedömning vara viktig.