top of page

Föräldrarollen vid ångest hos barn

Hur du stöttar utan att förstärka oron

Förälder som lugnt lyssnar och stöttar ett barn som känner oro

Som förälder vill man skydda sitt barn från det som känns svårt och smärtsamt. När ett barn har ångest är det därför helt naturligt att vilja ta bort det som väcker oro. Problemet är att undvikande ofta ger en tillfällig lättnad – men på längre sikt gör att ångesten växer och tar mer plats i barnets liv. Att hjälpa ett barn med ångest handlar därför inte om att pressa eller bagatellisera, utan om att stötta barnet att gradvis våga möta det som känns svårt, i sin egen takt. Nedan följer några förhållningssätt som kan hjälpa.


Lyssna och bekräfta – utan att låta oron styra


Barnets upplevelse behöver tas på allvar. Visa att du hör och förstår hur jobbigt det känns. Samtidigt är det viktigt att inte fastna i långa försäkringar eller upprepade försök att lugna bort oron, eftersom det kan förstärka budskapet att situationen verkligen är farlig. Ett lugnt bemötande kan till exempel vara: “Jag hör att det här känns väldigt jobbigt för dig. Vi kan ta det steg för steg.”


Hjälp barnet att resonera kring oron


När barnet är lugnare kan du hjälpa till att sätta ord på tankarna bakom oron. Vad är barnet egentligen rädd för? Vad tror barnet ska hända? I stället för att säga att oron är ”orimlig” kan du hjälpa barnet att utforska den:

  • Vad är det värsta som skulle kunna hända?

  • Hur troligt är det egentligen?

  • Om det skulle hända – vad skulle barnet kunna göra då?

Detta stärker barnets förmåga att själv hantera oro, i stället för att bli beroende av att vuxna hela tiden lugnar.


Förmedla tillit till barnets förmåga


Barn med ångest tvivlar ofta på sin egen förmåga att klara svåra situationer. Här spelar förälderns signaler stor roll. Genom att visa att du tror på barnet, även när det känns svårt, hjälper du barnet att bygga tillit till sig själv. Det kan handla om små, vardagliga budskap: “Jag vet att det känns jobbigt, men jag tror att du klarar det – och jag finns här.”


Uppmuntra mod, inte perfektion


Fokusera inte på om barnet ”lyckas” fullt ut, utan på att barnet vågar försöka. Att stanna kvar en kort stund, ta ett litet steg eller ens prata om sin oro är betydelsefullt. Beröm modet, inte resultatet:

  • att barnet gick in i situationen trots rädsla

  • att barnet försökte igen efter en svår upplevelse

  • att barnet berättade hur det kändes

Små steg är ofta avgörande för långsiktig förändring.


Att hjälpa ett barn med ångest handlar om att finnas nära, visa förståelse och samtidigt stödja barnet att våga möta det som känns svårt. Med rätt bemötande kan barnet steg för steg bygga upp sin trygghet och tillit till sin egen förmåga.


När behöver man mer stöd?


Ibland räcker inte strategier i vardagen. Om ångesten begränsar barnets liv, leder till mycket undvikande eller orsakar stort lidande för barnet eller familjen, kan professionell hjälp vara viktig. Tidigt stöd kan minska risken för att ångesten får fäste och blir mer långvarig.

bottom of page