Depression hos barn och ungdomar
Vad är depression hos barn och unga?
Depression är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar hur barn och tonåringar tänker, känner och fungerar i vardagen. Ett deprimerat barn kan känna sig ledsamt, tomt eller värdelöst under flera veckor – och tillståndet går inte över bara för att omgivningen förändras.
Hos unga visar sig depression ofta på andra sätt än hos vuxna. Istället för att uttrycka ledsenhet blir många barn irriterade, trötta, har ont i magen eller presterar sämre i skolan. En tonåring med depression kanske drar sig undan, tappar intresset för fritidsaktiviteter, sover dåligt eller börjar känna hopplöshet. I vissa fall kan depression leda till självmordstankar. Det är viktigt att ta förändringar i beteende på allvar – även om barnet själv inte säger att det mår dåligt.
På Spektrum Psykiatri i Stenungsund erbjuder vi snabb, trygg och professionell hjälp till barn och ungdomar med tecken på depression – utan remiss.
Vanliga symtom på depression hos barn och unga
Det tydligaste tecknet är en förändring i barnets beteende eller sinnesstämning. Exempelvis en tidigare glad och aktiv person som plötsligt blir inåtvänd, lättretlig eller likgiltig inför det mesta.
Tecken på depression hos barn och ungdomar kan vara:
-
lättirritation eller ilska
-
hopplöshet (”Det är ingen idé att försöka”)
-
låg energi eller passivitet
-
svårt att koncentrera sig
-
problem med att fatta beslut
-
försämrade skolresultat
-
låg självkänsla, självnedvärderande kommentarer
-
undvikande av vänner
-
förändrade matvanor – äta för lite eller för mycket
-
viktuppgång eller viktnedgång
-
ständig trötthet
-
sömnsvårigheter eller överdrivet sömnbehov
-
självmordstankar eller självmordsförsök
Varför blir barn och ungdomar deprimerade?
Det finns sällan en enskild orsak till att ett barn blir deprimerat. Depression utvecklas oftast i ett samspel mellan ärftlighet, omgivning och psykologiska faktorer. Ofta finns flera påverkande faktorer samtidigt – och ibland finns ingen tydlig utlösande händelse alls.
Vanliga riskfaktorer:
-
Ärftlighet och sårbarhet
Depression eller annan psykisk ohälsa hos förälder eller syskon ökar risken. -
Medicinska tillstånd
Vissa sjukdomar, som hormonrubbningar, epilepsi, infektioner eller neurologiska besvär, kan påverka barnets psykiska mående. -
Psykiatriska tillstånd
Depression hos barn förekommer ofta tillsammans med till exempel ADHD, ångest, autism, språksvårigheter eller annan psykisk ohälsa. -
Stress och livshändelser
Händelser som föräldrars separation, konflikter i hemmet, mobbning, övergrepp eller att byta skola eller bostadsort kan utlösa eller förvärra depression. -
Brist på skyddande faktorer
Barn som saknar trygga vuxna, stabila relationer, bekräftelse eller meningsfulla aktiviteter löper ökad risk att utveckla psykisk ohälsa.
Hur behandlas depression hos barn och ungdomar?
Det finns hjälp. Det finns behandling som fungerar.
Hopplösheten är ett symtom – inte verkligheten.
Sök hjälp i tid – tillsammans hittar vi en väg framåt.
Den mest effektiva behandlingen är ofta en kombination av terapi och läkemedel.
De vanligaste läkemedlen är SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare), som påverkar nivåerna av serotonin – ett ämne i hjärnan som reglerar stämningsläge. Effekten kommer ofta efter några veckor. Om ett läkemedel inte fungerar, kan ett annat prövas.
Terapi som ofta används vid depression hos barn och ungdomar är KBT (kognitiv beteendeterapi) som hjälper barnet förstå hur tankar påverkar känslor och beteenden. Behandling behöver anpassas individuellt. Det kan ta tid att hitta rätt – men med stöd och tålamod går det att må mycket bättre.
När är det akut?
Misstänker du att ett barn eller en ungdom har självmordstankar, prata med dem direkt och öppet. Det minskar risken för att de försöker ta sitt liv.
Om du är orolig för självmord – sök hjälp direkt!
Vad kan du som förälder göra om ditt barn är deprimerad?
Som vårdnadshavare spelar du en avgörande roll i barnets återhämtning. Ditt stöd kan göra stor skillnad – både i vardagen och i kontakten med vården. Här är några sätt du kan hjälpa på:
-
Skapa trygghet och minska stress i hemmet. Barn som mår dåligt behöver lugn och förutsägbarhet omkring sig.
-
Titta på dagens schema tillsammans. Kanske går det att ta bort något som stressar, eller lägga till något som barnet mår bra av.
-
Använd inte favoritsysslor som bestraffning. Ta inte bort sådant som ger glädje – det är extra viktigt när orken är låg.
-
Samarbeta med skolan. Tillsammans kan ni se över arbetsbördan och hitta lösningar för trygghet, stöd och rimliga krav.
-
Var nyfiken på terapin. Fråga om barnet vill berätta vilka nya verktyg hen får – och uppmuntra användning även hemma.
-
Håll en vänlig ton. Försök minska kritik, sarkasm eller skuld – även små kommentarer kan kännas stora.
-
Skapa stunder av närhet. Gör något positivt tillsammans: promenera, baka, se en film – det behöver inte vara stort.
-
Vid konflikt – ta en paus. En överenskommen ”paus och återkoppla sen”-strategi kan minska känslostormar.
-
Om det finns självmordstankar – skapa en säkerhetsplan. Ta bort tillgång till läkemedel, vassa föremål och andra riskfaktorer.
-
Var vaksam kring sociala medier. Depression kan göra barn extra känsliga för social stress, utanförskap eller nätmobbning.
-
Glöm inte dig själv. Att ha ett barn som mår dåligt är tungt. Sök stöd – föräldrautbildning, samtalsgrupp eller egen terapi.
-
Depression finns ofta i familjen. Hjälp barnet genom att även ta hand om dig själv – och andra familjemedlemmar som kan vara drabbade.
