Autism och empati

Autism innebär inte att man saknar empati

Autism beskrivs ibland felaktigt som en brist på empati. Det är en vanlig missuppfattning som fortfarande lever kvar. Personer med autism har, precis som andra, olika grad av empati. Det som kan skilja sig är hur empati förstås, bearbetas och uttrycks.

Vad är empati?

Empati är inte en enda sak. Den består av flera delar.

Känslomässig empati

Känslomässig empati handlar om att känna med någon annan. Många autistiska personer har stark känslomässig empati. Ibland kan andras känslor till och med kännas så starkt att det blir överväldigande.

Exempel: Du ser någon gråta och känner själv att du blir ledsen eller berörd.

Kognitiv empati

Kognitiv empati handlar om att förstå vad någon annan känner och varför. Vid autism kan denna del ibland kräva mer medveten ansträngning. Personen kan behöva mer tid, tydligare information eller få situationen förklarad för sig.

Exempel: Du förstår att någon blev ledsen för att hen inte fick vara med.

Saknar autistiska personer empati?

Nej. Autism betyder inte att man saknar empati.

Däremot kan empatin fungera annorlunda. En autistisk person kan känna mycket starkt men ändå missa att någon är ledsen, särskilt om signalerna är subtila.

Om någon säger “det är lugnt” men egentligen menar motsatsen kan en autistisk person tolka orden bokstavligt. Då handlar det inte om att personen inte bryr sig – utan om att signalen var otydlig.

Läs mer om autism och hur socialt samspel kan fungera annorlunda →

Hur kan empati se annorlunda ut vid autism?

Det kan ta längre tid att förstå situationen

I stunden kanske personen inte förstår att någon blev sårad. Först senare, när situationen bearbetats, kan det bli tydligt. Det betyder inte att empatin saknas. Det betyder att förståelsen kommer efteråt.

Exempel: Efter ett bråk säger den unge senare: “Nu fattar jag varför hon blev ledsen.”

Subtila signaler kan missas

Många sociala situationer bygger på sådant som inte sägs rakt ut: tonfall, blickar, pauser och små förändringar i ansiktsuttryck. En autistisk person kan missa sådana signaler, särskilt i stressiga miljöer eller i grupp.

Exempel: Någon säger: “Det gör inget”, men låter egentligen besviken. Personen med autism kan tro att allt är okej eftersom orden säger det.

När sociala signaler är svåra att tolka – autism eller social ångest? →

Andras känslor kan bli för starka

Vissa autistiska personer beskriver nästan motsatsen till känslokyla. De känner andras sorg, oro eller stress väldigt starkt. Det kan leda till att personen drar sig undan – inte för att hen inte bryr sig, utan för att känslan blir för mycket.

Exempel: En ungdom undviker nyheter om krig eller katastrofer eftersom det skapar stark oro och blir svårt att släppa.

Empati kan visas praktiskt

Alla visar inte omtanke genom ord som “jag förstår hur du känner”. En autistisk person kan i stället försöka hjälpa genom att:

• lösa problemet

• ge ett konkret råd

• hämta något

• rätta till det som blev fel

• föreslå en praktisk lösning

Det kan ibland uppfattas som kallt, men är ofta ett försök att hjälpa.

Hur kan det märkas i olika åldrar?

Förskolebarn

Ett litet barn kanske inte spontant tröstar någon som gråter. Men barnet kan ändå bli oroligt, tyst, stressat eller gå undan. Det kan finnas en känslomässig reaktion, även om barnet inte vet hur det ska visa den.

Skolbarn

Ett skolbarn kan reagera starkt på orättvisor, djurs lidande eller att någon blir illa behandlad. Samtidigt kan barnet missa mer subtila sociala signaler i leken eller gruppen.

Tonåringar och unga vuxna

Tonåringar och unga vuxna med autism beskriver ofta att de bryr sig mycket, men att de blir missförstådda. De kan analysera samtal länge efteråt, känna skuld över missförstånd eller behöva mer tid för att förstå vad som hände socialt.

Hur social anpassning kan bli energikrävande →

Varför lever myten kvar?

Myten om att autism innebär brist på empati lever kvar eftersom autism länge beskrevs utifrån det som syntes utåt. Om någon inte tröstade på förväntat sätt kunde det tolkas som att personen inte brydde sig. I dag vet man att empati är mer komplext. Autistiska personer saknar inte empati. Däremot kan social tolkning, känslobearbetning och uttryck för omtanke fungera på andra sätt. Forskning och autistiska personers egna erfarenheter lyfter också att missförstånd ofta går åt båda håll – det så kallade “double empathy problem”.

När starka känslor leder till stress eller överbelastning →